Marc Andreessen, riskkapitalist i Silicon Valley och styrelseledamot bland annat i Facebook och eBay, anser att blockkedjor är den viktigaste innovationen sen internet. Blockkedjan är kanske mest känd som själva motorn i Bitcoin och andra kryptovalutor. Det är en slags öppen loggbok som gör det möjligt att skicka eller dela värden mellan personer med full säkerhet i realtid, utan att en tredje part, exempelvis en bank, måste godkänna eller säkerställa transaktionens giltighet.
I grunden är en blockkedja en decentraliserad och gränslös databas där allt som någonsin har skett i databasen sparas för evigt. Blockkedjans decentralisering gör det i princip omöjligt att hacka databasen. Vem som helst kan när som helst ta del av allt som har skett sedan databasen skapades. Därför går det inte att manipulera och ändra transaktioner i efterhand. Om någon tar bort en transaktion ligger den ändå kvar på datorerna hos alla de andra i kedjan.
När tilliten kan garanteras utan att man behöver träffas fysiskt och utan att en tredje part måste godkänna en transaktion uppstår nya, aldrig tidigare skådade möjligheter. Behovet av mellanhänder försvinner i princip, något som många anser kommer att påverka bank- och finansväsendet i grunden framöver.
Flera tillämpningar
Men blockkedjornas påverkar inte bara bank- och finansväsendet. Tekniken kan tillämpas på alla branscher som förlitar sig på flöden av transaktioner, både i offentlig och privat sektor exempelvis inom fastighetsmarknaden, annonsförsäljning och sjukvårdens journalhantering.
The Winding Tree är ett uppmärksammat projekt som vill erbjuda en plattform för hotellbokningar och resor likt dagens hotels.com – fast i formen av en öppen blockkedja som inte ägs av en enskild part. På så vis skulle hotellen slippa betala provision till en mellanhand, något som i slutändan gynnar konsumenten genom lägre priser.
Danska shippingjätten Maersk har i ett pilotprojekt med IBM utvecklat en digitaliserad fraktlösning baserad på blockkedjetekniken som gör det möjligt att följa och spåra en last effektivare. Skillnaden mot exempelvis bitcoin är att det här inte är en öppen blockkedja eftersom den ägs av någon och ligger inom en ägares kontroll. Målet är att kunna eliminera allt pappersarbete, även om Maersk räknar att det tar många år innan lösningen är implementerad. Med tanke på att en enda frakt mellan Afrika och Europa kan omfatta så många som 200 transaktioner finns det stora besparingar att göra när tillverkare, logistikföretag och myndigheter kan ta del av fraktinnehåll och leveransinformation i realtid via en distribuerad databas.
Innovation på Lantmäteriet
I Sverige driver Lantmäteriet ett intressant innovationsprojekt som bygger på blockkedjeteknik tillsammans med bland andra mjukvaruleverantören Chromeaway. Projektet går ut på att digitalisera, tillgängliggöra och säkra det flöde av rättshandlingar och dokument som ingår i en fastighetsförsäljning. Kedjan börjar hos fastighetsägare och mäklare och involverar sedan banker och fortsätter tills det att den nya ägaren har registrerats av Lantmäteriet. En process som omfattar ett fyrtiotal steg.
– I det här projektet testar vi att använda tekniken till att verifiera alla transaktioner som ingår i en fastighetsförsäljning, till exempel objektbeskrivning, köpekontrakt, lån och pantsättning, lagfarter och inteckningar. I och med att det inte går att ändra eller förvanska informationen innebär blockkedjetekniken en fantastisk möjlighet att föra en loggbok över de olika transaktionerna, säger Mats Snäll som är digitaliseringschef på Lantmäteriet.
Tack vare blockkedjan kan man göra säkra och öppna transaktioner och ersätta papper med digitala kontrakt. En fastighetsförsäljning som idag kan ta månader att genomföra skulle kunna ske direkt.
Projektet befinner sig på prototypstadiet och är inget som Lantmäteriet kommer att driftsätta än. Det finns stora och svåra frågor kvar att lösa. Mats Snäll berättar att målet med projektet är att visa att det går att genomföra en fastighetsförsäljning på ett säkert sätt med blockkedjeteknik.
Nackdelar med blockkedjor
Det finns trots allt baksidor med blockkedjor. Tekniken är relativt ny och även om den idag är i det närmaste helt säker kan det komma att förändras. Den totala processorkraften inom världens blockkedjor är ungefär 100 gånger så stor som den hos Googles samlade serverpark. Det krävs en enorm processorkraft för att hacka alla punkter i en blockkedja, men det är inte helt uteslutet att det kan ske i framtiden. Mats Snäll anser att det som är teknikens styrka också är dess svaghet:
– Om man har behov att dölja något eller radera något som inte ska vara offentligt så går det inte att ta bort uppgifter. Det kan innebära en konflikt med dataskyddsdirektivet GDPR, mer för privat än offentlig verksamhet. Lagen ger privatpersoner rätten att bli glömda, med andra ord raderade ur system, och det går inte i en blockkedja.
Enligt experterna kommer öppenheten och den fulla insyn som blockkedjorna erbjuder att revolutionera vårt sätt att göra affärer och vår syn på världen. En sak är i alla fall säker, vi har bara sett början på den här utvecklingen. Det stora publika genomslaget ligger fortfarande runt hörnet.
Källa: Radar Ecosystem Specialists, Blockchainbloggen, Ny teknik, Computer Sweden.
